车讯:外观调整/沿用现款动力 新款雷凌申报图

F?r andra betydelser, se Norge (olika betydelser).

百度 为何在以往中超、亚冠和国家队等比赛中，这些球员从来没有做出这样的举动，这一次中国杯会这样呢？其实，这样做的原因，也是受到国家队管理层的约束，强调代表国家队出场不能暴露自己的纹身。

Norge (bokm?l: Norge; nynorska: Noreg; nordsamiska: Norga; lulesamiska: Vuodna; sydsamiska: N??rje), formellt Konungariket Norge, ?r en konstitutionell monarki i norra Europa, v?ster om Sverige p? Skandinaviska halv?n. F?rutom mot Sverige har Norge landgr?ns mot Ryssland och Finland i de nordligaste delarna. De n?rbel?gna ?arna Svalbard, Bj?rn?n och Jan Mayen st?r under norskt sj?lvstyre och ?r en del av kungad?met, medan Bouvet?n i s?dra Atlanten och Peter I:s ? i s?dra Stilla havet ?r underordnade Norge men r?knas inte som en del av riket. Norge har ?ven gjort anspr?k p? Dronning Maud Land p? Antarktis.

Norge Konungariket Norge Kongeriket Norge (bokm?l) Kongeriket Noreg (nynorska) Norgga gonagasriika (nordsamiska) Vuona g?n?gisrijkka (lulesamiska) N??rjen g?nkar?jhke (sydsamiska)
Flagga Statsvapen
Valspr?k:?Alt for Norge?/ Alt for Noreg (kung Haralds motto) Eidsvolleden 1814: Enig og tro til Dovre faller?/ Einig og tru til Dovre fell
Nationals?ng:?Ja, vi elsker dette landet
l?ge
Huvudstad (?ven st?rsta stad)		Oslo
Officiella spr?k		Officiella spr?k: Norska Bokm?l Nynorska Samiska Nordsamiska Sydsamiska Lulesamiska Nationella minoritetsspr?k: Kv?nska, Romani, Norsk romani
Demonym		Norrman, norska
Statsskick		Parlamentarisk demokrati och konstitutionell monarki
?-?	Kung	Harald V
?-?	Statsminister	Jonas Gahr St?re
Nationalf?rsamling		Stortinget
Sj?lvst?ndighet		fr?n svensk-norska unionen?
?-?	Deklarerad	7 juni 1905?
?-?	Erk?nd	26 oktober 1905?
Yta
?-?	Totalt	385?207?km2a?(63:e)
?-?	Vatten?(%)	5,21?%
Demografi
?-?	2025??rs uppskattning	5?594?340?(116:e)
?-?	Befolkningst?thet	14,5 inv./km2?(165:e)
BNP?(PPP)		2023??rs ber?kning
?-?	Totalt	▲ 453 miljarder USD?(50:e)
?-?	Per capita	▲ 82 655 USD?(7:e)
BNP (nominell)		2023??rs ber?kning
?-?	Totalt	▲ 554,1 miljarder USD?(28:e)
?-?	Per capita	▲ 101 103 USD?(3:e)
HDI?(2022)		▲0,966?(2:a)
Valuta		Norsk krona (NOK)
Tidszon		CET (UTC+1)
?-?	Sommartid	CEST?(UTC+2)
Topografi
?-?	H?gsta punkt	Galdh?piggen, 2?469?m ?.h.
?-?	St?rsta sj?	Mj?sa, 368?km2
?-?	L?ngsta flod	Glomma, 598?km
K?r p?		H?ger
Nationaldag		17 maj (Norges grundlagsdag)
Nationalitetsm?rke		N
Landskod		NO, NOR, 578b
Toppdom?n		.no
Landsnummer		47
aInkluderat Svalbard och Jan Mayen bSvalbard och Jan Mayen har tilldelats landskoderna SJ och SJM och Bouvet?n har tilldelats BV och BVT.

Landsnamnet skrivs Noreg p? nynorska, till fornnordiska Norervegr, Norvegr, Noregr, "v?gen mot norr" (jfr. engelskans "Norway", fornengelska "Nortweg"). Formen "Norge" kommer troligen fr?n den gamla dativformen "Noregi".

Norge ?r en av de nationer som grundade milit?ralliansen Nato 1949 och ing?r d?r fortfarande och deltar i vissa gemensamma milit?r?vningar ?rligen under gemensam Natoflagga.

Historia

Tidig historia

Norge blev ett enat rike under 1000-talet och hade under storhetstiden p? 1200-talet ?verh?ghet ?ver F?r?arna, Shetlands?arna, Orkney?arna, Hebriderna, Man, Island och Gr?nland, det s? kallade Norgesv?ldet. Enligt vissa historiker innebar Digerd?den ?r 1349 ett h?rt slag, och landet hamnade i skuggan av sina grannl?nder. Genom Kalmarunionen (1397 till 1523) och gifterm?let med det danska kungahuset kom Norge under danskt inflytande. Den ursprungliga norska h?gadeln gick starkt tillbaka och f?rlorade inflytande.

Tidig modern tid

Efter Frederiks I d?d 1533 b?rjade en tronstrid, den s? kallade Grevefejden, som avslutades f?rst 1536. Frederiks son, den protestantiske Christian, hertig till Schleswig stred mot den katolske Christian II och stora delar av det danska riksr?det. F?rst h?sten 1536 uts?gs hertig Christian III till kung ?ver hela Danmark-Norge. Enligt dansk sed bekr?ftades hans trontilltr?de genom ett s?rskilt avtal med adeln, en s? kallad h?ndf?stning, d?r kungen bland annat lovade den danska adeln att Norge inte l?ngre skulle vara ett sj?lvst?ndigt rike utan ett landskap under den danska kronan. Samtidigt inf?rdes en luthersk statskyrka i Danmark, och d?rmed ?ven i Norge.

Under ?ren med Danmark f?rlorade Norge p? 1600-talet n?gra av sina gamla territorier, landskapen Bohusl?n (B?huslen), J?mtland (Jemtland), H?rjedalen (Herjedalen), socknarna Idre (Idre) och S?rna (Serna) till Sverige. Napoleonkrigen, med Danmark som f?rbundsf?rvant med Frankrike, betydde slutet f?r danskarnas tid i Norge. Vid fredskongressen i Kiel ?r 1814 tvingades Norge att g? med i en personalunion med Sverige, men utan ?arna i Nordatlanten. Kraftiga nationella inv?ndningar ledde emellertid till en norsk f?rfattning och valet av Kristian Fredrik till kung 17 maj 1814. Men den svenske kronprinsen, senare kungen Karl XIV Johan, v?grade erk?nna Norges sj?lvst?ndighet och Sverige gick till anfall. Efter n?gra veckors krig blev ett fredsavtal mellan Sverige och Norge undertecknat i Moss den 14 augusti 1814. Genom konventionen i Moss gick Norge in i en personalunion med Sverige och Svensk-norska unionen bildades. Anm?rkningsv?rt var att Norge inte l?ngre skulle vara en er?vring tillh?rande Sverige, utan vara en j?mb?rdig part i en personalunion. Norge beh?ll sin nya grundlag med de f?r?ndringar som unionen kr?vde, och nationalf?rsamlingen Stortinget valde den svenske kungen Karl XIII till kung ?ven i Norge den 4 november.

?r 1826 fastlades gr?nsen mellan Norge och Ryssland i trakten s?der om Varangerfjorden.

Unionsuppl?sning

Norsk flagga med unionsm?rke, anv?nd som ?rlogsflagga 1844–1905 och statsflagga 1844–1899, Livrustkammaren.

Norge blev fullt sj?lvst?ndigt 1905 genom att ensidigt f?rklara sin sj?lvst?ndighet fr?n den Svensk-norska unionen. D?rigenom avskaffades den gemensamma kungamakten och utrikespolitiken, som i princip var det enda gemensamma politikomr?det. Tidigare hade riksst?th?llar?mbetet avskaffats, men kronprinsen eller hans son som uppn?tt myndig ?lder kunde dock vid unionsuppl?sningen fortfarande vara vicekung av Norge. Dessutom fattades vissa beslut av kungen i Stockholm med n?rvarande norska statsr?d.

P? 1890-talet hade Norges olust med unionen ?kat starkt. Att Sverige g?ng p? g?ng nekat Norge att ha en egen utrikespolitik och ett eget konsulatv?sen bidrog till detta. Det senare hade rent praktiskt en stor betydelse f?r den betydande norska handelsflottan. Det hela kulminerade med att Stortinget ?r 1905 beslutade att Oscar II inte l?ngre kunde r?knas eller fungera som norsk konung eftersom han motiverade sitt nekande till regeringens avskedsans?kan med att han inte kunde utse en ny regering, sedan regeringen avg?tt i protest. Regeringen avgick i protest n?r kungen inte ville stadf?sta Stortingets beslut om ett norskt konsulatv?sen. M?nga fruktade att krisen kunde sluta som ?r 1814, att Sverige ?terigen skulle g? till krig mot Norge och som den starka parten diktera en bitter fred. F?rhandlingar i Karlstad mellan de b?da l?ndernas regeringar lyckades dock skapa ett fredligt slut p? unionen. Den norska tronen erbj?ds de svenska prinsarna, men alla tackade nej. Det blev ist?llet Danmarks prins Carl som tackade ja, och valdes till kung – men endast p? villkoret att det norska folket f?rst fick s?ga sitt i en folkomr?stning om monarki eller republik. 75?% r?stade f?r kungad?met och prins Carl kr?ntes i Nidarosdomen som H?kon VII av Norge. Hans son Alexander, som han hade med sin drottning Maud, upph?jdes till kronprins och fick namnet Olav (Olav V av Norge).

Andra v?rldskriget

Den 9 april 1940 b?rjade Tyskland sitt anfall mot Norge. St?derna Molde, Elverum, Kristiansand, Steinkjer, Voss och Namsos skadades sv?rt i tyska bombanfall. Narvik, utskeppningshamnen f?r malm fr?n svenska Malmberget, Kiruna, blev sk?deplats f?r den f?rsta segern f?r den brittiska flottan mot tyskarna. Den svenska malmen fr?n Narvik var mycket viktig f?r tyskarnas vidare krigf?ring. Det tog 62?dagar f?r tyskarna att er?vra Norge. D?refter uppr?ttade de en marionettregering med Vidkun Quisling som regeringschef. S?nkningen av den tyska kryssaren Blücher i Oslofjorden gav kungafamiljen och den lagliga regeringen tid att fly till Storbritannien. D? Tyskland kapitulerade 1945 befann sig 350?000 tyska soldater i Norge. Stupade norrm?n under de fem ?ren ber?knas till drygt 10?000. Av dessa var 700 judar. 9?000 norrm?n hade suttit i tyska koncentrationsl?ger. Finnmark fylke var den del av Norge som drabbats h?rdast. De flyende tyska soldaterna br?nde byarna och f?rst?rde 1944 och 1945 n?stan all infrastruktur under sitt f?rs?k att f?rdr?ja R?da armén. Civilbefolkningen p? n?ra 60?000 tv?ngsf?rflyttades s?derut.

Efterkrigstiden

Efter andra v?rldskriget kom de norska socialdemokraterna under Einar Gerhardsen att dominera politiken. Politiken f?ljde keynesianismen med tyngdpunkt p? statligt finansierad industri och samarbete mellan fackf?rbund och arbetsgivarorganisationer. Norge kom att forts?tta med den statliga kontroll som inf?rts under kriget; priskontroll och ransonering kom att forts?tta ?nda fram till 1960.

Erfarenheterna fr?n andra v?rldskriget och banden till Storbritannien och USA medverkade starkt till att Norge tidigt valde sida i kalla kriget och var med att grunda Nato 1949. Norge var ?ven med och grundade Efta. Landet har i tv? folkomr?stningar 1972 och 1994 sagt nej till medlemskap i Europeiska unionen.

I slutet av 1960-talet hittades olja i Nordsj?n (Ekofisk) och inkomsterna d?rifr?n har spelat en betydande roll f?r skapandet av dagens Norge, som tillh?r de rikaste staterna i v?rlden. Landet var 2004 v?rldens tredje st?rsta oljeexport?r efter Saudiarabien och Ryssland. Inkomsterna fr?n oljeutvinningen har staten samlat i Oljefonden. Under 1980-talet inleddes ekonomisk liberalisering av den konservativa regeringen med m?let att bek?mpa den h?ga inflationen. Detta kom att forts?tta ?ven sedan socialdemokraterna kom tillbaka till makten under Gro Harlem Brundtland.

Norge toppade FN:s "Human Development Index" ?r 2002-2006, 2015,, 2018 och 2020 och har en av v?rldens h?gsta inkomstniv?er per capita.

Fredagen den 22 juli 2011 drabbades Norge av ett terrorattentat. Kl. 15.26 detonerade en bomb i regeringskvarteren i Oslo med 8 d?da och 15 skadade som f?ljd. Strax efter angreps socialdemokraternas ungdomsl?ger p? Ut?ya utanf?r Oslo med skjutvapen av en person f?rkl?dd till polis. 69 personer d?dades och 12 s?rades. Den d? 32-?rige Anders Behring Breivik kunde strax d?refter gripas f?r d?den och massmordet har alltsedan dess satt en avg?rande pr?gel p? det norska samh?llet.

?r 2017 sponsrade UN Women i samarbete med Norge ett kvinnocenter i byn Burqa i n?rheten av Nablus p? V?stbanken. N?r centret stod klart d?ptes det till "Martyr Dalal Mughrabi Camp" efter den palestinska militanta kvinna som 1978 kapade tv? bussar i Israel tillsammans med ?tta andra militanta d? 38 israeler varav 13 barn d?dades. Norges regering kr?vde pengarna tillbaka d? de menade att namnet glorifierade terror och Palestinska myndigheten v?grade ?ndra namnet.

Geografi

Karta ?ver Norge

Norge utg?r den v?stra delen av Skandinavien i Nordeuropa. Den kuperade kustlinjen tillsammans med stora fjordar och tusentals ?ar str?cker ut sig ?ver 2?500?km. Norge delar en 2?542?km l?ng landgr?ns med Sverige, Finland och Ryssland ?t ?ster. I v?ster och s?der gr?nsar Norge till Norska havet, Nordsj?n och Skagerrak. I norr ligger Barents hav (se ?ven Norges ytterpunkter).

Topografi och hydrografi

Med sina 385?252?km2 (inklusive Svalbard och Jan Mayen) ?r Norge n?got st?rre ?n Tyskland, men det norska landskapet domineras huvudsakligen av berg och h?gl?nt terr?ng med f?rhistoriska glaci?rer och varierad topografi. Det mest i?gonfallande inslaget ?r fjordarna; djupa havsvikar omgivna av branta sidor och med en grundare tr?skel i mynningen. Den l?ngsta ?r Sognefjorden. Ett annat landform typisk f?r den norska kusten ?r de flacka strandflateytorna.

Typiskt landskap i V?stnorge vid byn Geiranger.

Marken best?r till st?rsta delen av granit och gnejs men skiffer, sandsten och kalksten ?r ocks? vanligt. Stora delar av Norges inland utg?rs av sl?tter och v?gig terr?ng som bildar den Paleiska ytan. Norges h?gsta berg ?r Galdh?piggen (omkring 2?469 m ?.h.). Ibland anges Glittertind som h?gre med en h?jd p? 2?472 m ?.h., men d? ?r ist?cket inr?knat, vilket ju i tjocklek ?r f?r?nderligt (sj?lva berget n?r 2?452 m ?.h.).

Genom hela landet finns dramatiskt vacker natur och vackra landskap. S?dra Norges v?stra kust och Nordnorges kust anses vara bland de finaste kuststr?ckorna i v?rlden.

Klimat

Satellitbild av Norge under vintern.

P? grund av Golfstr?mmens r?dande r?relse fr?n v?ster har Norge ett varmare klimat och mer nederb?rd ?n m?nga andra platser p? samma nordliga breddgrad, s?rskilt l?ngs kusten. Fastlandet har fyra distinkta ?rstider med kallare vintrar och mindre nederb?rd in?t land. Den nordligaste delen har ett subarktiskt kustklimat medan Svalbard har ett arktiskt tundraklimat. P? grund av Norges h?ga latitud finns det m?nga varierande s?songer av dagsljus. Fr?n slutet av maj till slutet av juli g?r solen aldrig riktigt ned i delar av landet norr om polcirkeln, och resten av landet har upp till 20 timmars dagsljus om dygnet. Omv?nt fr?n slutet av november till slutet av januari g?r solen aldrig upp ?ver horisonten i norr och solen ?r bara uppe en kortare stund i resten av landet.

Styre och politik

Stortinget - Norges parlament

F?rfattning och styre

Norge ?r en konstitutionell monarki med en demokratiskt och parlamentariskt utsedd regering. Norges grundlag fr?n 1814 och sedvaner?tt utg?r det konstitutionella ramverket. Monarken, som formellt styr riket, har i huvudsak ceremoniella uppgifter. Grundlagen ger monarken r?tten att sj?lvst?ndigt utn?mna sina statsr?d men sedan 1884, d? parlamentarism inf?rdes, har det blivit s? att Norges statsminister m?ste ha st?d i Stortinget. Formellt sett kan monarken utn?mna vem han vill som statsr?d i Norges regering, men i praktiken utn?mns statsr?d p? f?rslag av statsministern.

Norges lagstiftande f?rsamling, Stortinget, best?r sedan 2005 av 169 ledam?ter som v?ljs i 19 valdistrikt. Valdistrikten f?ljer den ?ldre indelningen i fylken som g?llde innan 2017 ?rs regionreform. Valsystemet ?r proportionellt med val vart fj?rde ?r. Stortingets arbete indelas i sessioner, som str?cker sig fr?n f?rsta vardagen (m?ndag-l?rdag) i oktober till sista vardagen i september n?stf?ljande ?r. Stortinget ?r en enkammarf?rsamling som sammantr?der i plenum. Stortinget stiftar lagar, antar statsbudget, kontrollerar regeringen och statsf?rvaltningen samt beslutar om de ?vergripande politiska riktlinjerna f?r statlig verksamhet.

Fram till 2009 fanns det en uppdelning inom Stortinget i Odelsting och Lagting, vilka hade n?got olika uppgifter. Medan Odelstinget v?ckte ?tal i riksr?tt och behandlade lagf?rslag i en f?rsta l?sning, utgjorde Lagtinget riksr?ttens domarn?mnd och bekr?ftade Odelstingets lagf?rslag i en andra l?sning. Grundlags?ndringen som upph?vde indelningen i Odelsting och Lagting beslutade Stortinget om 20 februari 2007.

Administrativ indelning

Landsdelar

Norge ?r traditionellt indelat i 5 landsdelar. Indelningen ?r h?vdvunnen utifr?n geografiska och dialektala skillnader, men ansluter oftast till fylkesindelningen. Landsdelarna har f?r?ndrats ?ver tid, och landsdelar har tillkommit s? sent som 1900-talet. D?rf?r kan indelningen ocks? variera mellan olika uppr?kningar. Landsdelarna saknar administrativ funktion.

• ?stlandet
• Vestlandet (ej att f?rv?xla med Vestland fylke)
• Tr?ndelag (ej att f?rv?xla med Tr?ndelag fylke)
• S?rlandet
• Nordnorge

Fylken

Sedan 1 januari 2024 ?r Norge indelat i 15 fylken, som i sin tur ?r indelade i 357 kommuner.

Ett fylke har tv? funktioner:

• en indelning av den statliga f?rvaltningen, vars verksamhet leds av en statsforvalter, f?re 2020 kallad fylkesmann. Statsforvalteren syftar dels p? en enskild ?mbetsman, dels p? den f?rvaltning som knyts till ?mbetet, och kan j?mf?ras med Sveriges landsh?vding och l?nsstyrelse.
• en regional kommunindelning med ansvar f?r s?dana uppgifter som kommunerna inte enskilt kan hantera, till f?ljd av uppdragets omfattning eller behovet av samverkan. Fylkeskommunen leds av ett folkvalt fylkesting.

Den regionreform som Regeringen Solberg genomf?rde 2016–2020 inneh?ll f?rst frivilliga och d?refter tvingande inslag. De senare har kritiserats p? regional niv?, och sedan Regeringen St?re tilltr?dde i oktober 2021 inleddes en ny process, d?r tvingade fylkes- och kommunsammanslagningar kunde ans?ka om att f? brytas upp igen.

Stortinget besl?t den 14 juni 2022 att tre av de fylken som skapades 2020 ska uppl?sas och ers?ttas med de fylken som fanns f?re sammanslagningen. I och med detta kom Norge att ha femton fylken. Ett antal undantag fr?n den tidigare fylkesindelningen gjordes dock f?r kommuner som inf?r eller under regionreformen f?tt ny fylkes- eller valkretstillh?righet, bland annat Jevnaker, Lunner och Tjeldsunds kommuner samt s?dana kommuner som slagits samman och d?rigenom bytt fylkestillh?righet.

Efter regionreformens justering 2024 finns f?ljande 15 fylken:

Fylker 2024

Nr	Fylker 2024	Administrativt center
3	Oslo	Oslo
11	Rogaland	Stavanger
15	M?re og Romsdal	Molde
18	Nordland	Bod?
31	?stfold	Sarpsborg
32	Akershus	Oslo
33	Buskerud	Drammen
34	Innlandet	Hamar
39	Vestfold	T?nsberg
40	Telemark	Skien
42	Agder	Kristiansand
46	Vestland	Bergen
50	Tr?ndelag	Steinkjer
55	Troms	Troms?
56	Finnmark	Vads?

Historiska landskap

I Norge finns 26 historiska landskap:

• Agder
• Follo
• Gudbrandsdalen
• Hadeland
• Haugalandet
• Hedmarken
• Helgeland
• Hordaland
• H?logaland
• J?ren
• Lofoten
• Namdalen
• Nordland
• Nordm?re
• Ofoten
• Romerike
• Romsdal
• Ryfylke
• Salten
• Sol?r
• Sunnm?re
• Toten
• Tr?ndelag
• Telemark
• Valdres
• Vester?len
• ?sterdalen

Politik

Politiken i landet har under efterkrigstiden dominerats av Arbeiderpartiet. Norge avskaffade d?dsstraffet (i fredstid) 1902.

Internationella relationer

1972 och 1994 r?stade landet emot att ing? i Europeiska unionen. Norge har 86 ambassader utomlands och 60 l?nder har ambassad i Norge.

F?rsvar

Jens Stoltenberg var Natos generalsekreterare (2014-2024)

Den 4 april 1949 deltog Norge i bildandet av Nato. Valet stod mellan att vara neutral och lita till Sveriges rustningskapacitet, eller ing? f?rbund med Storbritannien och USA, och eftersom Norges industriella grund var mycket liten valde man valm?jligheten till f?rbund. Norge har idag cirka 23?000 man i sina v?pnade styrkor. Landet ing?r i ett flertal internationella fredsuppdrag, vanligtvis efter FN:s anvisningar. Norge, som har ringa f?rm?ga att p? egen hand f?rsvara sig mot ett v?pnat angrepp, f?rordar ofta kollektiv s?kerhet.

Den norska armén best?r av f?ljande operativa f?rband:

• 1 mekaniserad brigad (Brigade Nord)
• Hans Majestet Kongens Garde
• Gr?nsbevakningen
• Arméns j?garkommando

Norge har allm?n v?rnplikt f?r m?n och kvinnor. I praktiken inkallas ungef?r 15 procent av de v?rnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens l?ngd ?r 12?m?nader, men f?rs?k har under 2013 p?b?rjats med 18 m?naders v?rnplikt. 2013 inf?rdes kvinnlig v?rnplikt i Norge. Den b?rjade g?lla fr?n 2015.

Ekonomi och infrastruktur

Mellan ?ren 2000 och 2008 ?kade BNP med cirka 3 procent varje ?r. 2009, n?r finanskrisen drabbade Norge minskade landets totala ekonomi med 1,7 procent, men 2010 och 2011 fortsatte ?kningen igen med 0,7 procent respektive 1,7 procent. Norges ekonomi har hotats av ?verhettning, p? grund av den starka norska kronan har detta f?rhindrats och stigande l?ne- och energikostnader likas?. 2008 n?dde de dock 4 procent, men sj?nk ned till 0 procent 2012. Arbetsl?sheten minskade fr?n 3,6 till 3 procent mellan ?ren 2010 och 2012.

I november 2010 var arbetsl?sheten 2,7 procent, vilket ?r l?gt j?mf?rt med de flesta OECD-l?nder, och den l?gsta siffra i Europa. H?gst ?r arbetsl?sheten i Oslo med 3,5 procent och den l?gsta arbetsl?sheten finns i Sogn og Fjordane med 1,9 procent. Medelbruttoinkomsten per inv?nare var i oktober ?r 2010, 36?700 norska kronor (42?040 svenska kronor) i m?naden.

Den ekonomiska tillv?xten i Norge har varit mycket h?g sedan 1970-talet. Med en icke k?pkraftsordnad BNP/capita p? drygt 82000 US-dollar (2018) ?r landet ett av v?rldens allra rikaste. Som j?mf?relse var USA BNP/capita knappt 47 000 US-dollar ?r 2008.^{[k?lla?beh?vs]} Norge har dessutom en av v?rldens j?mnaste inkomstf?rdelning, vilket avspeglas sig i FN:s Human Development Index.

N?ringsliv

V?lst?ndet grundar sig i att landet ?r v?lf?rsett med naturtillg?ngar som skog, vattenkraft, olja, naturgas och fisk. I synnerhet har olje- och gastillg?ngarna bidragit starkt till den h?ga ekonomiska tillv?xten. ?verskottet av oljeint?kterna investeras i Statens Pensjonsfond-Utland, den s? kallade oljefonden. Fonden investerar i utl?ndska aktier och ?taganden. I juni 2022 var v?rdet 11?654 miljarder norska kronor.

Energi och r?varor

Olja och gas stod 2010 f?r 21?% av norsk BNP, 26?% av statens int?kter, 47?% av hela exporten och 25?% av Norges investeringar.

Industri

Under de senaste ?rtiondena har oljeindustrin dominerat norsk industri och Norges ekonomiska utveckling har varierat i linje med oljepriserna p? v?rldsmarknaden.

?r 2001 b?rsintroducerades oljebolaget Statoil, 2013 ?gde staten Norge 67?% av aktierna i f?retaget.^{[k?lla?beh?vs]} Idag ?r b?rsv?rdet 563 miljarder NOK.

Handel

Norges st?rsta exportvara ?r olja och gas, men andra viktiga exportvaror ?r ocks? metaller, fisk, maskiner, och kemiska produkter.

Infrastruktur

Transporter

Den l?nga kustlinjen med fjordar och s?rskilt sv?righeter med landtransporter medf?rde att Norge utvecklade mycket goda sj?f?rbindelser s?v?l inom landet som internationellt. Sammanlagt finns flera tusen hamnar av vilka ett 60-tal drivs i offentlig regi. L?ngs kusten g?r privat fartygstrafik liksom den statssubventionerade Hurtigruten f?r gods och passagerare fr?n Bergen till Kirkenes med m?nga hamnanl?p d?remellan. ?ver fjordar, mellan ?ar och mellan ?ar och fastland finns ?ret runt ett v?lutvecklat f?rjen?t. F?rjeleder till st?rre ?ar har efterhand ersatts med v?gbroar eller v?gtunnlar. Den internationella handelsflottan har minskat genom utflaggning och anges f?r fartyg ?ver 100 dwt den 1 januari 2015 till 738 fartyg/18346x10³dwt norskflaggade.

T?g som passerar bro ?ver Namsen, p? v?g mot Trondheim augusti 2020.

Norges f?rsta j?rnv?g ?ppnades 1854. Den var 68?km l?ng och str?ckte sig mellan Eidsvoll och Kristiania och var till 50 procent finansierad av engelska privata intressenter, 25 procent av norska och resterande 25 procent av staten. ?r 1861 ?ppnades den f?rsta egentliga statsbanan, en smalsp?rig j?rnv?g mellan Hamar och Grundset lite norr om Elverum. Under andra v?rldskriget hade ockupationsmakten vidlyftiga planer p? utbyggnad av j?rnv?gsn?tet, bland annat en f?rl?ngning fr?n Fauske till Narvik, ett arbete som upph?rde i och med freden. Delar av den d? p?b?rjade j?rnv?gen kom sedan att ing? i v?gsystemet norrut. Etablering av landsv?gstransporter f?r gods och passagerare samt att flyget blev billigare medf?rde att t?get haft sv?rt att konkurrera.

Det norska j?rnv?gsn?tet ?r normalsp?rigt och har samma typ av elektrifiering som Sverige och t.ex. Tyskland. Administrativt ?r bansystemet indelat i 21 divisioner, d?r Ofotenbanan fr?n svenska gr?nsen till Narvik utg?r en egen separat del.

Lok och vagnar p? de elektrifierade huvudlinjerna ?r moderna, v?lsk?tta och har h?g komfort.

S?dra och mellersta Norge upp till Bod? har ett sammanh?llet j?rnv?gsn?t. ?r 2013 uppvisade den f?r j?rnv?gsn?tet centrala str?ckan Eidsvoll-Domb?s mer ?n 450 helt eller delvis inst?llda t?g och d?rtill tv? ursp?rningar mellan Dovre och Domb?s och en vid Kvam p? grund av ras, skred, ?versv?mningar och solkurvor. F?rb?ttringsarbete har p?b?rjats men st?rningar kvarst?r; utredningar p?g?r och projekt planeras inklusive str?ckor med h?ghastighetst?g. J?rnv?gsn?tet n?r ut till de st?rre och viktigare st?derna i Norge. I n?tet ing?r ett antal l?nga tunnlar som ?r n?dv?ndiga f?r att j?rnv?gslinjerna ska ta sig fram i den bergiga naturen. Men eftersom banorna slingrar sig genom berg och dalar blir hastigheten p? flera st?llen f?rh?llandevis l?g i j?mf?relse med andra l?nder.

En summering av j?rnv?gsn?tet ?r: det har en total l?ngd av 4?219?km inklusive dubbelsp?r p? 245?km; 2?557 broar och 733 tunnlar. Det finns 3?566 v?gkorsningar i samma plan och 337 stationer passeras.

?ven v?gn?tet i Norge ?r glest utbyggt. Vad som brukar ses som typiskt f?r norska v?gar ?r att de ?r relativt smala. Men fr?n Oslo g?r det motorv?gar som n?r ut en bit ut i landet. Motorv?gsn?tet byggs f?r n?rvarande ut ocks? f?r att n? l?ngre ut i landet. L?ngre ut i landet ?verg?r motorv?garna till motortrafikleder som ocks? dessa ?r i gott skick. Typiskt f?r de st?rre v?garna i Norge ?r att de g?r genom ett st?rre antal l?nga tunnlar. Den komplicerade naturen g?r det dyrt att bygga v?gar i Norge.

E6:an ?r Norges huvudv?g som g?r genom hela landet fr?n Svinesund vid gr?nsen till Sverige och upp till Kirkenes i norr. E6:an ?r motorv?g fr?n den svenska gr?nsen via Oslo och vidare en bit norrut innan den ?verg?r till att bli motortrafikled ytterligare en bit. E6:an ?r Norges huvudsakliga f?rbindelse med ?vriga Europa genom forts?ttningen genom Sverige mot Danmark och Tyskland. F?r biltrafik ?r ?ven f?rjelederna till Danmark och Tyskland (Kiel) viktiga.

Gardermoen flygplats, juli 2014

Norge har ett stort antal flygplatser varav Gardermoen utanf?r Oslo ?r den st?rsta med ?ver 25,1 miljoner passagerare 2023. De i storleksordning n?st st?rsta flygplatserna har betydligt f?rre passagerare, bara mellan en fj?rdedel till en sj?ttedel s? m?nga: Bergen (6,4 miljoner), Trondheim (4,0 miljoner) och Stavanger (4,0 miljoner).

En s?rart f?r norsk luftfart ?r att ett flertal flygplatser anv?nder sig av s? kallade kortbanor, med endast 800 meters banl?ngd. Orsaken ?r att Norges terr?ng ?r mycket bergig, vilket ofta g?r det sv?rt att anl?gga landningsbanor i full?ngd. Systemet med kortbanor syftar till att g?ra det m?jligt att bo och arbeta i hela landet, genom goda kommunikationer ?ven p? orter d?r utrymme f?r fullskalig flygplats saknas.^{[k?lla?beh?vs]}

F?r att starta och landa p? en kortbana kr?vs s?rskild pilotutbildning och s?rskild teknisk utrustning i flygplanet. Detta p?verkar f?ruts?ttningarna f?r att bedriva civil luftfart i Norge. Antalet flygplanstyper som uppfyller de tekniska kraven f?r att anv?nda kortbanorna ?r begr?nsat. Det f?r till f?ljd att normalstora internationella flygplan begr?nsas till vissa flygplatser vars rullbanor f?ljer internationell standard, och att internationella passagerare m?nga g?nger m?ste byta till inrikesflyg f?r att n? slutdestinationen.^{[k?lla?beh?vs]}

Sjukv?rd, andra viktiga samh?llstj?nster

Trots att Norges BNP per capita, 99 557 US dollar (2013), ?r bland de h?gsta i v?rlden har de genomg?tt flera l?gkonjunkturer de senaste ?ren. Detta har orsakat sv?ngningar i Norges ekonomi. F?r att motverka detta inr?ttades 1990 s?rskild fond, ”Statens petroleumfond”, som idag bytt namn till ”Statens pensjonsfond – Utland”. Statsbudgeten ska finansieras av fastlandsekonomin och inte av de oljeinkomster som man sedan 1995 beslutat ska avs?ttas i fonden. Dock beslutade Stortinget 2001 att 4?% av den ber?knade ?rliga avkastningen fr?n oljefonden f?r anv?ndas i statsbudgeten. Under finanskrisen (2009–2010) besl?t man dessutom att ?ka anv?ndningen av oljeint?kter fr?n fonden f?r att motverka krisen s? mycket som m?jligt. I oktober 2012 var fondens v?rde 3 723 miljarder NOK, den blev d? v?rldens st?rsta statliga investeringsfond.

Norge har en internationellt h?g och dessutom stabil facklig organisationsgrad p? omkring 50 procent. Till skillnad fr?n Danmark, Finland och Sverige saknar Norge fackliga a-kassor.

Befolkning

Demografi

Norges demografi
Norges befolkningspyramid 2021.
Folkm?ngd	5?594?340 (2025-08-07)
Befolkningsf?r?ndring	0,59?% (2024 est.)
F?rv?ntad levnadsl?ngd	82,50976 ?r (2017)
Summerad fruktsamhet	1,78 (2014)
L?skunnighet	100 procent (2018)
K?nsf?rdelning
Total k?nsf?rdelning	1,02 m?n/kvinna (2024 est.)
Spr?k
Officiella spr?k	bokm?l, samiska, nynorska och norska
K?lla: World Factbook (2024)

Norge passerade 5?000?000 inv?nare den 19 mars 2012, varav lite ?ver 600?000 bor i Oslo kommun. Omkring Oslo och det som definieras som ?stlandsomr?det bor ungef?r 1,9 miljon m?nniskor. Den st?rsta delen av Skandinaviens samisktalande befolkning bor i Norge.

Minoriteter

N?r det g?ller etniskt ursprung ?r den st?rsta delen av befolkningen nordisk eller nordgermansk, medan en mindre del i norra delen av landet ?r samisk eller finsk.

Migration

Under de senaste ?ren har invandring utgjort mer ?n h?lften av befolkningstillv?xten och en ?kande andel av befolkningen ?r invandrare, 7,3 procent per 1 januari 2003 och cirka 10 procent i januari 2008. De st?rsta invandrargrupperna var januari 2008 fr?n Polen (32?100), Pakistan (29?100), Sverige (26?200) och Irak (22?900). Irakierna, somalierna och m?nga av ?steuropéerna ?r nyanl?nda. De utg?r grupper som den norska staten f?rs?ker integrera. M?nga av de pakistanska invandrarna har varit i landet l?ngre (de allra f?rsta ankom i slutet av 1960-talet) och de f?rsta av tredje generationens "norsk-pakistanier" har f?tts.

Spr?k

Norges officiella skriftspr?k

??Bokm?l ??Nynorska ??Neutral

Norska ?r officiellt spr?k i Norge. Skriftspr?ket best?r av de tv? varianterna bokm?l och nynorska varav tv? tredjedelar av tidningarna i Norge och majoriteten av befolkningen anv?nder sig av bokm?l. Ungef?r 95 procent av Norges befolkning talar norska som modersm?l. I Norge talas m?nga dialekter och det r?der stora skillnader, ?ven mycket lokala s?dana. De olika m?len uppmuntras och har ocks? en stark st?llning i det offentliga livet. I Norge finns det ocks? sex officiella minoritetsspr?k: samiska (sydsamiska, lulesamiska och nordsamiska), kv?nska, romanes (i Sverige kallat romani) och romani (i Sverige kallat svensk romani).

Religion

Omkring 71,5 procent av befolkningen tillh?r Norska kyrkan, den evangelisk-lutherska statskyrkan. Det finns ocks? andra kristna trossamfund som tillsammans omfattar cirka 5 procent av befolkningen. Dit h?r bland annat Pingstr?relsen i Norge och Romersk-katolska kyrkan (med ?ver 45?000 medlemmar vardera), Den evangelisk lutherske frikirken, Det Norske Baptistsamfunn, Fr?lsningsarmén, F?renade Metodistkyrkan och sjundedagsadventister.

Bland de icke-kristna religionerna ?r islam st?rst med cirka 2 procent av befolkningen (eller 75?761 medlemmar). ?vriga religioner omfattar totalt knappt en procent av befolkningen. Runt fem procent av inv?narna tillh?r inget statsbidragsber?ttigat trossamfund eller livssynsorganisation.

Historia

Norge omdanades 1536/1537. 1569 best?mdes att endast protestanter fick vistas i landet. Fram till 1845 fick norrm?n inte g? ur statskyrkan, d? Dissenterloven inf?rdes. Denna lag avskaffades 1969 d? religionsfrihet inf?rdes i landet. 1891 fick icke-kristna r?tt att organisera sig.^{[k?lla?beh?vs]}

?r 2010 hindrade Norge Saudiarabien ifr?n att finansiera en moské i Troms? eftersom det enligt Saudiarabiens lagar ?r ett brott att bygga en kyrka i Saudiarabien.

Sociala f?rh?llanden

Kriminalitet

Under 2018 anm?ldes 318 000 brott. Fr?n 2003 var det en minskning med 24% (35% justerat f?r befolkningstillv?xt). Av de anm?lda brotten var 29% st?ld, 10% v?ld och misshandel, 14% var relaterade till droger och 14% var trafikf?rseelser. I Norge sker ?rligen cirka 0,4 mord per 100 000 inv?nare. Antalet mord i f?rh?llande till befolkningens storlek har varit i stort sett stabilt fr?n 1850 till ?r 2000. Antalet mord var l?gt under 1950- och 1960-talen. Efter ?r 2000 har antalet mord minskat.

Fr?n 2007 till 2017 minskade antalet brottsd?mda personer fr?n 80 till 57 per 100 000 inv?nare.

I levnadsvillkorsunders?kningen f?r 2007 rapporterade cirka 5,5 procent av befolkningen ?ver 16 ?r att ha varit utsatta f?r v?ld eller hot det senaste ?ret och drygt 10 procent f?r st?ld eller skadeg?relse. ?r 2018 var andelen av befolkningen som rapporterade sig ha blivit utsatta f?r st?ld eller skadeg?relse 5%.

Knappt 4 000 personer satt i f?ngelse genomsnittligt i Norge 2017 och det var n?ra 9 000 f?llande domar under ?ret. Av dessa var 3 600 relaterade till narkotika, 2 000 g?llde v?ld och misshandel, knappt 2 000 f?rm?genhetsbrott och 450 g?llde trafikbrott. Mindre ?n 10% av straffen var p? mer ?n 1 ?r. H?lften av straffen var straff p? mindre ?n 6 m?nader Av ett genomsnitt p? cirka 3 400 personer som f?ngslades i Norge 2009 hade n?stan 30 procent ett narkotikabrott som det allvarligaste, f?ljt av f?rm?genhetsbrott och v?ld som den n?st st?rsta gruppen, b?da p? ?ver 20 procent.

Kultur

Konstarter

Musik

Norge har en l?ng och stark tradition av folkmusik. Musikaliska f?rel?pare som Ole Bull och Ludvig Mathias Lindeman j?mte klassiska tons?ttare som Edvard Grieg och Johan Svendsen har besj?lats av denna tradition. Mer moderna musiker A-ha och R?yksopp ?r ?ven i andra hand arvtagare.

Bildkonst

Norges mest k?nda m?lare ?r tvekl?st Edvard Munch, men ?ven Adolph Tidemand, Hans Gude och J.C. Dahl ?r internationellt k?nda. N?gra k?nda skulpt?rer ?r Gustav Vigeland, Arnold Haukeland och Nils Aas.

Litteratur

Den skriftliga traditionen ?r gammal, med Konungs skuggsjá, Knut Hamsuns verk, Petter Dass, Bj?rnstjerne Bj?rnson och Henrik Ibsen som exempel. Landet har v?ldigt m?nga mindre litteraturpriser. Isl?ndska Heimskringla fr?n 1100-talet beskriver Norge.

Traditioner

Helgdagar och h?gtider

Ny?rsdagen Kristi himmelsf?rdsdag Norges grundlagsdag Pingst Annandag pingst Juldagen F?rsta maj P?skdagen Annandag p?sk Sk?rtorsdagen L?ngfredagen Annandag jul Denna lista h?mtas fr?n Wikidata. Informationen kan ?ndras d?r.

I Norge ?r de fasta helgdagarna ny?rsdagen (1 januari), arbetarnas dag (1 maj), nationaldagen (17 maj), samt jul- och annandag jul (25 och 26 december). Bland de r?rliga helgdagarna ing?r p?sk, Kristi himmelsf?rdsdag och pingst.

Kultursymboler

Norge har tv? nationalblommor, ljung och fj?llbrud. De b?da uts?gs under en internationell botanisk kongress i Amsterdam 1935.

Nedan visas de i Norge bel?gna platser upptagna p? Unescos v?rldsarvslista:

• 
  Bryggen i Bergen (1979)
• 
  Urnes stavkyrka (1979)
• 
  R?ros (1980)
• 
  H?llristningarna i Alta (1985)
• 
  Vega?arna i Nordland (2004)
• 
  Struves meridianbue (2005)
• 
  Geirangerfjorden (2005)
• 
  N?r?yfjorden (2005)

Sport

Norsk sport ?r pr?glat av landets europeiska arv, d?r fotbollen spelar en stor roll. Landets l?ge har gjort att man har m?nga framst?ende ut?vare av vintersport, som Sonja Henie, Bj?rn D?hlie, Petter Northug, Kjetil André Aamodt och Ragnhild Myklebust f?r att n?mna n?gra.

Internationella rankningar

Organisation	Unders?kning	Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal	Index of Economic Freedom 2019	26 av 180
Reportrar utan gr?nser	Pressfrihetsindex 2019	1 av 180
Transparency International	Korruptionsindex 2018	7 av 180
FN:s utvecklingsprogram	Human Development Index 2018	1 av 189

Se ?ven

• Lista ?ver Norges regenter
• Norges statsminister
• Sveriges ambassad i Oslo
• Norges ambassad i Stockholm

Externa l?nkar

S?k efter mer information p? Wikipedias systerprojekt:

Media p? Commons? Bilder & media Ordbok och definitioner p? Wiktionary? Ordbok Nyheter p? Wikinews? Nyheter Originalverk p? Wikisource? Originalverk B?cker p? Wikibooks? B?cker Citat p? Wikiquote? Citat Kurser p? Wikiversity? Kurser Dataobjekt p? Wikidata? Databas

• Information fr?n norska staten
• Servicetorget.no
• Statistisk Sentralbyr?
• Video for turister til Norge
• Anders Kjellberg (1999) Fagorganisering i Norge og Sverige i et internasjonalt perspektiv Arbeiderhistorie 1999, s. 57-83